Sveriges dansutbildningar håller för låg kvalitet, och för att råda bot på det ska satsningarna börja tidigare (på mellanstadiet) och intagningskraven till utbildningarna bli hårdare. Det är för all del inget fel med satsningar på dans, det är en på många sätt trevlig konstform. Det märkliga är bara, att samtidigt som knappt någon ifrågasätter att tolvåringar tas ut till stenhårda elitutbildningar i dans (det är trots allt nödvändigt för att Sverige ska ha dansare i världsklass), så är upprördheten väldigt stor över att elever med fallenhet för exempelvis matematik ska få gå i klasser där deras intresse och begåvning tas tillvara.
Att alla inte behöver kunna dansa, medan alla behöver kunna matematik, är bara en löjlig invändning. Alla behöver kunna multiplikationstabellen och procenträkning, alla behöver inte kunna, och har inte motivation till att lära sig, andragradsderivata och integraler. Utan att vara alltför radikal skulle jag våga påstå att Sverige är i ännu större behov av kvalificerade matematiker än av dansare i världsklass.
Emma
tisdag 24 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar