Pragmatiskt, IF Metall

Jag måste säga att jag blir positivt överraskad när jag läser att IF Metall tillsammans med arbetsgivarna kommit överens om nya, tillfälliga, löneavtal som ska kunna användas för att ta sig ur den lågkunjunktur som drabbat företagen. Det visar att fackföreningen är villig att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen, inte bara till nästa avtalsrörelse. Om detta är vad som krävs för att klara sig tills konjunkturen vänder, är det välkommet att facket tar sitt ansvar. Kortare arbetstid och sänkta löner - 80 % talas det om - borde vara att föredra för Metalls medlemmar framför en hotande arbetslöshet.

Framför allt skulle jag bli imponerad om facket verkligen kunde sätta tyngd bakom pratet om solidaritet; att göra en uppoffring för att andra ska kunna behålla sina jobb, inte bara kräva att andra ska betala för en. Det kan också innebära en vinst företagen som kan behålla kompetens, vilken kommer krävas när ekonomin vänder uppåt. På ett personligt - såväl som ett nationalekonomiskt - är det viktigt att i möjligaste mån undvika arbetslöshet.

Både Byggnads och Gruvtolvan har uttalat sig mycket kritiskt mot förslaget. Det känns mest som tomt prat. Likväl som aldrig sinande bonusar för företagsledningen inte fungerar i längden, går det inte att tro att medlemmarna alltid ska kunna ro hem löneökningar på 10 % var tredje år. Man måste anpassa sig och vara pragmatisk. Om det går dåligt måste man ta konsekvenserna av det. När det går bra får man skörda frukterna.

Jakob