Moderata kvoteringsivrare

Moderaterna vill fira den internationella kvinnodagen lite extra, genom att införa kvotering på sina valsedlar inför nästa valen 2010. Könsfördelningen ska vara exakt lika och var femte namn ska vara helt nytt inom politiken och inte haft någon förtroendepost över huvud taget. Partiet sluter sig alltså till dem som anser att kvotering är ett välfungerande sätt att öka jämställdheten. Det är synd, och det får väl tas som ett försök att vinna ännu lite socialdemokratisk mark och att "förnya" partiet.

Det är bara att hoppas att sådana ickeliberala förslag inte får fäste i övriga borgerliga partier, även om viss kvotering säkert redan förekommer. Hittills har till exempel Nyamko Sabuni hållt ställningarna på mot kvoteringsivrarna. Hon har gång efter annan betonat att Sverige inte ska gå i Norges fotspår när det gäller kvotering till bolagstyrelser. Det är klokt.

Kvotering är ett trubbigt instrument som går emot precis det liberalismen står för: att en individ ska bedömas efter sin egen förmåga, inte efter yttre drag, som kön eller etnicitet. Det riskerar att skada alla parter: den inkvoterade riskerar att ifrågasättas på grund av detta; människor med kompetens riskerar att bli av med sin position bara på grund av en yttre egenskap; företag och organisationer riskerar att förlora i trovärdighet och anseende.

För mig spelar det ingen som helst roll om den som står på listan är man eller kvinna, svart eller vit, ung eller gammal, infödd svensk eller kurd eller vad det nu kan vara. Det viktiga är deras egenskaper och kompetens. Att bedöma någon efter andra kriterier är skamligt.

Jakob