Farlig oförståelse

Trots att det knappast är någon nyhet att den svenska vänsterns syn på problemen i Mellanöstern är enkelspårig, kan man ändå inte låta bli att gång på gång förundras över denna enkelspårighet och den naivitet och okunskap som den har sin grund i. Att en tvåstatslösning är den enda rimliga lösningen på Israel-Palestinakonflikten håller de flesta med om. Men att mena att det är Israels ockupation av Gaza och Västbanken som är själva grundproblemet i Mellanöstern, vilket Lars Ohly och Hans Linde gör idag på SvD Brännpunkt, är att ge uttryck för en aningslöshet som är mycket oroande, men inte desto mindre vanlig.

Huvudproblemet för Hamas, Hizbollah och andra fundamentalistiska islamistorganisationer när det gäller Israel är inte dess ockupation av Gaza och Västbanken, utan dess existens. Deras mål är att utrota staten Israel, och för att underbygga det hat som krävs för uppnå detta mål använder de sig av tusenåriga antisemitiska föreställningar, myter och propagandametoder. Att Israel är en stat där inte ens hälften av världens judar bor och en stat vars handlingar dess regering, inte det judiska samfundet, är ansvarig för, spelar för dessa organisationer inte någon roll.

För Hamas är Israel en symbol för såväl det moraliskt fördärvade västerlandet, som för det judiska samfundets planer på att uppnå världsherravälde. Att understödja sådana organisationer, vilket den svenska vänstern gör indirekt genom att blunda för deras antisemitism och i värsta fall genom att direkt uttala sitt stöd för dem, är ett uttryck för en avgrundsdjup oförståelse och aningslöshet inför vad antisemtism är för något. Oförståelse och aningslöshet har det funnits gott om under antisemitismens historia, och det är en historia som många människor tycks vara mycket obenägna att lära något av.

Emma