Vem vägrar Facebook?

Facebook. Tills för några månader sedan var jag relativt ovetandes om hur stort nätverk det egentligen är. Jag hade inget konto, och hade heller inga planer på att skaffa det. Det ligger något mycket sant i uttrycket "Det man inte vet om, har man heller inget behov av". Men jag blev övertygad (läs tvingad) av en kompis att gå med. Och vad hade jag att förlora? Visst, att mina personuppgifter skulle ligga kvar för evigt fanns någonstans i bakhuvudet. Men, alla andra har ju Facebook. Varför inte jag? Vad skulle kunna hända?

Jag hade inget direkt behov av Facebook. Det har jag inte i dag heller. Det fyller ingen direkt funktion för mig. Jag är inte den som sitter i timtal och tittar på festbilder och kommenterar andras fylleupptåg. What's the point?

Ända loggar jag trofast in varje dag. Inte sällan flera gånger per dag. Varför? Jag vet inte. Det ger mig nästan ingenting. Ändå kan jag inte bryta upp vår relation. Det kanske hör ihop med det faktum att Facebook ändå vet allting om mig, och kommer alltid göra det. Vilka min vänner och intressen är, vilka band jag lyssnar på och vilken politisk organisation jag tillhör. Det enda jag vinner på att avsluta mitt konto är en halvtimme per dag. En halvtimme Som jag ändå skulle slösat på någonting annat.

Nej, om ingen kan ge mig ett riktigt bra ett bra skäl till att inte använda Facebook fortsätter jag. Det spelar ju ändå ingen roll. Men jag beundrar ändå er lite, ni som vågar vägra Facebook.

Jakob